Utfodring av seniorhunden, eller hur du utfodrar en äldre hund på rätt sätt

Åldrandet är en ständig och oåterkallelig process. Det förändrar hundens hälsa (matsmältningen, nervsystemet, cirkulationen och immunförsvaret), dess fysiska kondition samt psyke och beteende. Därför behöver en senior något annorlunda förhållanden, en annan mängd motion och anpassad utfodring.

Genom att följa några enkla principer kan vi förlänga vår hunds liv och ge den komfort och glädje varje dag. Nedan har vi samlat vad du ska tänka på i matskålen och utanför den.

När en hund blir senior

Begreppen ”senior” och ”geriatrisk” används ofta synonymt, men betyder olika saker. Senior är ett begrepp som hör ihop med det naturliga, biologiska åldrandet. Geriatrisk gäller förändringar i hälsotillståndet: svaghet, viktminskning, långsammare tempo och trötthet.

En seniorhund är en hund som har nått 3/4 av sin förväntade livslängd. En geriatrisk hund är en hund som har nått 80 % av sin förväntade livslängd. Den genomsnittliga livslängden beror på rasen, eller egentligen på hundens storlek (bild 1).

Äldre hundar blir oftare sjuka och behöver mer tid, omtanke och omvårdnad. Förändringarna i utfodringen beror på en långsammare ämnesomsättning och sämre matsmältning, och ofta också på sjukdomar som kräver en specialanpassad kost.

Vad du ska hålla koll på hos en äldre hund

Alla hundägare kan själva observera hundens beteende vid matskålen, bedöma förändringar som dyker upp och anpassa omvårdnaden efter dem. Det är värt att titta på några områden:

1. Aptit - om hunden utan problem greppar, tuggar och sväljer maten.
2. Munhåla - tändernas stödjevävnad, tonsillerna och eventuella förändringar i hela munhålan.
3. Sinnen - syn, luktsinne och hur måltiderna smakar.
4. Rörlighet och tillgång till vatten - om hunden själv går och tar sin mat, om något (andra djur, föremål) hindrar den, vilken kondition musklerna (MCS) och kroppen (BCS) har, om hälta, ledförslitning eller smärta förekommer.
5. Kognitiva funktioner, sömn och beteende.

Motion anpassad efter seniorn

Vid sidan av kosten måste du också anpassa mängden och frekvensen av fysisk aktivitet. Vid tilltagande svaghet och muskelförtvining är rörelse en mycket viktig del av seniorns liv. En väl vald mängd och typ av övningar stöder rörligheten, hjälper till att begränsa symtomen på sarkopeni och ger mental stimulans.

Mindre energi, färre kolhydrater

Precis som hos människor minskar energibehovet med åldern, främst på grund av en långsammare ämnesomsättning. Hos en seniorhund är det ca 25 % lägre än hos en vuxen hund. Mindre rörelse, muskelförlust och ökad fettvävnad gynnar fetma, och därför är det klokt att begränsa energin i ransonen.

När du väljer ett kommersiellt foder är det värt att välja ett foder med lägre energiinnehåll, av typen ”light” eller avsett för seniorer. Det ger mindre energi och näringsämnen i mängder och proportioner anpassade efter den äldre hundens behov.

Att begränsa kolhydraterna hjälper till att hålla en normal kroppsvikt och förbättra vävnadernas insulinkänslighet, vilket har stor betydelse vid diabetes. I spannmålsfria foder finns mindre stärkelse, och i stället finns mer protein.

Stärkelse i spannmålsfria foder

Stärkelse är växternas upplagringskolhydrat och utgör 50-70 % av dem. Hunden smälter den väl, eftersom stärkelsen gelatineras vid extrudering (tillverkning av torrfoder): de långa kedjorna bryts ner till mindre, mer lättsmälta molekyler. Stärkelsens smältbarhet i extruderade foder överstiger 90 %.

Foder utan vete, korn och majs är populära särskilt bland ägare till hundar med foderintolerans eller foderallergi. De innehåller liknande eller mindre mängder stärkelse än spannmålsbaserade foder, men från en annan källa, oftast från knölar, t.ex. sötpotatis eller potatis. Även sådan stärkelse smälts väl och är en bra energikälla.

Protein i seniorns kost

I foder för äldre hundar är det klokt att använda mer lättsmält protein med högt biologiskt värde. En större mängd protein i ransonen minskar risken för sarkopeni och förlust av fettfri kroppsmassa.

Därför är animaliskt protein så viktigt. Det är fullvärdigt protein, som innehåller alla essentiella aminosyror i de mängder kroppen behöver. Som jämförelse:

• ofullständiga proteiner innehåller inte alla nödvändiga aminosyror (t.ex. cystein, isoleucin eller tyrosin),
• delvis fullvärdiga proteiner har en del av de essentiella aminosyrorna, men saknar alltid en av dem (t.ex. lysin, treonin eller tryptofan),
• osmältbart protein (t.ex. keratin) tillför inget näringsvärde.

Hos åldrande hundar dominerar de katabola processerna, och en av följderna är negativ kvävebalans. Den uppstår vid för lågt proteinintag och kan bland annat leda till störningar i njurarnas och leverns funktion. Lättupptagligt protein begränsar bildningen av överskott av kväverester från proteinnedbrytningen.

Hos en senior begränsas proteinet bara vid sjukdomar som kräver det, t.ex. njursvikt eller leverinflammation. Då hjälper en proteinfattig kost till att upprätthålla kvävebalansen. Beslutet om en sådan kost fattas av veterinären.

Fett och fiber i den äldre hundens matskål

Fett ger framför allt energi och fettsyror. Dessutom:

• bildar det en isolerande barriär,
• transporterar fettlösliga vitaminer,
• behövs det för att nervsystemet ska fungera som det ska,
• bygger det upp cellmembranen.

Både för mycket och för lite fett är skadligt. Hos seniorer begränsas fettmängden snarare, men det är kvaliteten som räknas: halten av essentiella omättade fettsyror och förhållandet mellan omega-6 och omega-3. Omega-3-fettsyrorna EPA och DHA kan stödja den åldrande hundens nervsystem och verkar antiinflammatoriskt och antioxidativt. Fettet ska begränsas vid sjukdomar i bukspottkörteln och fetma.

Fett bär också smak, så ett foder med mer fett smakar oftast bättre. För mycket kan dock orsaka matsmältningsproblem, snabbare passage och diarré.

Kostfiber

Kostfiber finns i vegetabiliska råvaror: spannmål, frön, frukt, grönsaker och biprodukter från kvarnindustrin. I seniorns kost:

• fördröjer den magsäckens tömning, så hunden känner sig mätt längre,
• hjälper den till att kontrollera vikten, eftersom den sänker smältbarheten och upptaget av näringsämnen,
• påverkar den bakteriernas förökning och reglerar tarmfloran på ett gynnsamt sätt (ökning av mjölksyrabakterier),
• förbättrar den regelbundenheten och kvaliteten på avföringen,
• binder den joner av tungmetaller,
• kan den lindra symtomen på sjukdomar som är typiska för hög ålder, t.ex. diabetes (fördröjer glukosupptaget) eller hjärt-kärlsjukdomar.

Kostfiber delas in i löslig och olöslig, och varje fraktion verkar olika i tarmen. Ett lämpligt förhållande mellan olöslig och löslig fraktion är 65:35.

Probiotika och måltidsrytm

Med åldern kan tarmdysbios uppstå, alltså en rubbad balans mellan nyttiga och skadliga bakterier. Hos äldre hundar händer det ofta. Mikrobiotan störs också av stress, täta miljöombyten och antibiotikabehandling.

Därför är probiotika värda att överväga i seniorns kost. De kan ha en gynnsam effekt på:

• immunförsvaret (minskad produktion av inflammatoriska cytokiner),
• utvecklingen av en normal bakterieflora och begränsning av den patogena,
• avföringens kvalitet.

De är också till nytta vid foderbyte, vid diarré och efter sjukdomar som har behandlats med antibiotika.

Hur ofta du ska utfodra en senior

För en äldre hund är regelbundenhet mycket viktig. Samma antal måltider vid fasta tider gynnar matsmältningen. Vuxna hundar utfodras oftast två gånger om dagen, men seniorer mår bättre av flera mindre måltider, upp till 3-4.

Introducera ett nytt foder gradvis: blanda det med det gamla och öka andelen nytt foder för varje dag.

Regelbundna kontroller hos veterinären

En äldre hund behöver mer uppmärksamhet och tätare veterinärkontroller. Det är klokt att se till att hunden får:

1. en grundlig klinisk undersökning (munhåla, palpation av buken, ortopedisk bedömning),
2. en bedömning av anpassningen till omgivningen med avseende på syn, hörsel och rörlighet,
3. skydd mot parasiter och sjukdomar som de för med sig, rabies, Salmonella och Campylobacter, förebyggande av dirofilarios (hjärtmask),
4. en bedömning av beteendet och relationen till familjen,
5. en bedömning av näringsstatusen: kroppsvikt, hullstatus (BCS), muskelmassa (MCS) och andra sjukdomar,
6. skydd mot loppor och fästingar året runt,
7. regelbundna vaccinationer,
8. kontroll av tändernas stödjevävnad,
9. screening för tumörer och sjukdomar som uppträder i hög ålder.

Litteratur

1. Beynen A.C. Zelfsamengesteld voer voor hond en kat - deel 2. Dier-en-Arts 2015, 6/7, 224-227.
2. Wang M., Chou J., Chang Y., Lau WL., Reddy U., Rhee CM., Chen J., Hao C., Kalantar-Zadeh K., 2017. The role of low protein diet in ameliorating proteinuria and deferring dialysis initiation: what is old and what is new. Panminerva Medica, 59(2):157-65.
3. The 2019 AAHA Canine Life Stage Guidelines.
4. Platta A. Rola diety bogatoresztkowej w profilaktyce i leczeniu zaparć, otyłości, cukrzycy i chorób układu sercowo-naczyniowego. Zeszyty Naukowe Akademii Morskiej w Gdyni 2014, vol. 86:154-166.
5. https://vetnutrition.tufts.edu/2018/03/the-skinny-on-fat-part-1/
6. Hurnik-Bojarska S., Skorupińska A., 2018. Błonnik pokarmowy. Rola i znaczenie w diecie. Kosmetologia Estetyczna, 3, 7, 295-298.
7. https://www.aaha.org/aaha-guidelines/life-stage-canine-2019/life-stage-checklist/
8. https://www.aaha.org/aaha-guidelines/nutritional-assessment-configuration/bcs-and-mcs/
9. Wilczak J., 2016. Ile białka w karmie. (https://zoobranza.com.pl/bialko-w-karmie-ale-ile/).
10. Ostaszewski P., 2017. Białko w karmach ważny składnik diety psów i kotów. https://zoobranza.com.pl/bialko-w-karmach-wazny-skladnik-diety-psow-i-kotow/
11. Beynen A.C., 2015. All-meat diets for dogs. Creature Companion, 52-53. DOI: 13140/RG.2.2.22137.47208.
12. Churchill J.A., 2018. The Fountain of Age: Feeding Strategies for Senior Pets. Companion Animal Nutrition Summit, 57-63.
13. Alegría-Morán A., Guzmán-Pino S.A., Egaña J.I., Muñoz C., Figueroa J., 2019. Food Preferences in Dogs: Effect of Dietary Composition and Intrinsic Variables on Diet Selection. Animals (Basel), 9(5): 219.
14. Andre, Leriche L., Chaix G., Thorin X., Burger M., Nguyen P., 2017. Recovery of insulin sensitivity and optimal body composition after rapid weight loss in obese dogs fed a high-protein medium-carbohydrate diet. Journal of Animal Physiology and Animal Nutrition, 101 (1), 21-30.
15. Beynen A.C., 2016. Starch in dog foods. Creature Companion, 52, 54. DOI: 13140/RG.2.2.22575.94886.
16. Shmalberg J., 2015. The Protein Paradigm: Assessing Dietary Protein in Health & Disease. Today's Veterinary Practice (https://todaysveterinarypractice.com/wpcontent/uploads/sites/4/2016/05/T1511C06.pdf).