Burkfoder för hund - så förvarar du det rätt

Att välja ett välbalanserat foder är bara halva jobbet. Den andra halvan glömmer vi ofta: förvaringen. Det är den som avgör om en öppnad burk förblir färsk och säker för hunden eller katten.

Nedan förklarar vi vad som händer med våtfoder efter öppning, hur länge det ska stå i kylskåpet, hur du öppnar burken på ett säkert sätt och vad du ska tänka på när det gäller BPA.

De vanligaste misstagen: värme och för lång tid

Det enklaste sättet att förstöra våtfoder är att låta en öppnad burk stå flera dagar på en varm plats. Sedan undrar vi varför djuret har fått diarré, och till kostnaden för fodret kommer ett veterinärbesök. Det verkar självklart, men veterinärernas erfarenhet visar att det inte alls är det.

Å andra sidan kan även öppnat foder som stått i kylskåpet i en vecka göra skada. Alla har nog någon gång hittat en bortglömd yoghurt eller pasta med sås längst in i kylen som börjat leva sitt eget liv. Med djurfoder är det likadant.

Kylskåpet bromsar förändringarna, men stoppar dem inte

En vanlig myt säger att ingenting händer med maten i kylskåpet (oftast ca 4 °C). Det stämmer inte. Där fodret möter luften pågår oxidativa processer: fetter och proteiner oxideras. De föreningar som bildas har inget näringsvärde, kan utgöra en risk och förändrar fodrets smak. Och det är svårt att tänka sig något värre än en bra burk som djuret inte vill äta.

Hur länge en öppnad burk kan förvaras

Även i kylskåpet är tiden den avgörande faktorn. Den låga temperaturen bromsar de naturliga processerna i fodret, men stoppar dem inte. Ju kortare tid en öppnad burk står i kylen, desto bättre. Därför är det klokt att välja förpackningsstorlek så att fodret, med den fastställda portionen, går åt inom 2 dagar efter öppning.

Metallisk bismak i fodret

När burken har öppnats går det med tiden över järnjoner till innehållet, och de förändrar smaken. Vi känner igen det från till exempel en cheesecake som stått för länge kvar i formen. Om vi störs av en metallisk bismak kommer djuret också att störas av den.

BPA i burkar - vad du ska vara uppmärksam på

Det finns ytterligare en fråga som inte beror på om burken är öppnad: vad burken är belagd med på insidan. Det handlar om beläggningar baserade på epoxihartser. För att tillverka dem används bisfenol A (BPA), som tillhör kategori 1 av ämnen som stör hormonsystemet och är giftigt för levande organismer.

Studier på djurmodeller kopplar exponering för BPA till fetma, störd sköldkörtelfunktion och hjärt-kärlsjukdomar. Det finns också rapporter om ett samband med typ 2-diabetes och störningar i glukos- och lipidomsättningen. BPA väcker oro eftersom det kan gå över från förpackningen till produkten.

• Gränsvärdet för förpackningar som kommer i kontakt med livsmedel är 0,05 mg/kg. För djurfoder är värdet detsamma.
• Om burken har en beläggning med BPA kommer en del av ämnet med tiden att gå över till innehållet, oavsett om burken är öppnad.
• Foder från burkar utan BPA behöver inte flyttas över till en annan behållare.
• Spårmängder kan förekomma även i burkar utan BPA, men hela mängden går aldrig över till innehållet.
• Tillverkningsdatumet spelar roll: en burk från förra veckan innebär mindre risk för migration än en burk som har stått på hyllan i flera månader.

När du väljer foder, kontrollera att tillverkaren uppger att inga föreningar som innehåller BPA har använts vid tillverkningen av förpackningen.

Så öppnar du burken rätt

En oöppnad burk behöver inte stå i kylskåpet, och det rekommenderas inte ens. En öppnad burk däremot ska det. Fabriksförslutet foder har ingen kontakt med omvärlden, är efter behandlingen fritt från mikroflora och är ibland fyllt med en inert gas, t.ex. kväve. Burkens utsida är dock täckt av allt den har varit i kontakt med under packning, transport och förvaring.

1. Innan du öppnar burken, tvätta locket med ljummet vatten och tvål.
2. Tvätta händerna och burköppnaren.
3. Kom ihåg att innehållet från och med öppningen inte längre är fritt från mikroorganismer. Hur många vi för in beror helt på oss.

Bakterier och svampar som växer i kylskåpet

Efter öppningen kommer fodret i kontakt med luften, och varken luften i köket eller i kylskåpet är fri från bakterier och sporer. Våtfoder är en bra grogrund för mikroorganismer. Kylskåpet gör det möjligt att kontrollera tillväxten, men inte för alla: många bakterier och svampar är psykrotrofa och trivs just i kyltemperatur. De växer långsamt, men de växer.

Tre saker spelar alltså roll: hur länge fodret står i kylen, i vilket skick kylskåpet är och vad som står bredvid den öppnade burken. Varje gång dörren öppnas strömmar icke-steril luft in. Beroende på förhållandena, bland annat tillgången på vatten och surheten, kan svampar eller bakterier dominera nedbrytningen.

Mögel och jäst

Psykrotrofa svampar isoleras ofta från kylda animaliska produkter, frukt, grönsaker och färdigmat. Bland mögelsvamparna dominerar Alternaria, Aspergillus, Botrytis, Cladosporium, Fusarium, Geotrichum, Monascus, Mucor, Penicillium, Rhizopus och Trichothecium, och bland jästsvamparna Candida, Debaryomyces, Saccharomyces och Torulopsis.

Mögelsvampar bildar enzymer som bryter ner proteiner och fetter, så att fodret förlorar näringsvärde, och ofta också toxiner. Deras verkan kan omfatta cancerframkallande egenskaper, störd fortplantning och leverskador. När något luddigt dyker upp på fodret, släng hela innehållet, inte bara den synliga delen. Svampen har redan hunnit växa igenom fodret och frisätta enzymer och toxiner.

Bakterier: E. coli, Listeria och Salmonella

• Escherichia coli - hör till de vanligaste bakterierna i miljön. Här är problemet hygienen hos den som rör vid burken. Tvätta händerna före och efter att du lägger upp fodret.
• Listeria - här är det tiden som är farlig. Bakterien växer mycket långsamt i kylskåpet, så ge inte foder som har stått öppnat länge. Ibland hinner möglet växa över den först.
• Salmonella - den ska inte finnas i själva fodret, men kan komma in i det genom kontakt med andra livsmedel i kylskåpet. Tänk på vad som står bredvid den öppnade burken.

Fodrets kvalitet beror också på oss

Tillverkarens sammansättning, form och kvalitetssystem är en sak. Om fodret behåller sitt näringsvärde och sin säkerhet beror också på hur vi hanterar det: på förvaringsförhållandena och förvaringstiden samt på hygienen, alltså att tvätta händerna före och efter att vi lägger upp fodret.

veterinär Dominik Łagowski

Litteratur

1. Adeyi AA, Babalola BA. Bisphenol-A (BPA) in Foods commonly consumed in Southwest Nigeria and its Human Health Risk. Sci Rep. 2019;9(1):17458. doi:10.1038/s41598-019-53790-2.
2. Altunatmaz SS, Issa G, Aydin A. Detection of airborne psychrotrophic bacteria and fungi in food storage refrigerators. Braz J Microbiol. 2012;43(4):1436-1443. doi:10.1590/S1517-838220120004000027.
3. Asefa D, Langsrud S, Gjerde R, et al. The performance of SAS-super-180 air sampler and settle plates for assessing viable fungal particles in the air of dry-cured meat production facility. Food Control. 2009;20:997-1001. doi:10.1016/j.foodcont.2008.11.011.
4. Brown LG, Hoover ER, Faw B V, et al. Food Safety Practices Linked with Proper Refrigerator Temperatures in Retail Delis. Foodborne Pathog Dis. 2018;15(5):300-307. doi:10.1089/fpd.2017.2358.
5. Buchanan RL, Baker RC, Charlton AJ, Riviere JE, Standaert R. Pet food safety: a shared concern. Br J Nutr. 2011;106 Suppl 1:S78-84. doi:10.1017/S0007114511005034.
6. Collins JD, Wall PG. Food safety and animal production systems: controlling zoonoses at farm level. Rev Sci Tech. 2004;23(2):685-700. doi:10.20506/rst.23.2.1510.
7. Cowie R. Quality Assurance for Microbiology in Feed Analysis Laboratories.; 2013.
8. Endrikat S, Gallagher D, Pouillot R, et al. A comparative risk assessment for Listeria monocytogenes in prepackaged versus retail-sliced deli meat. J Food Prot. 2010;73(4):612-619. doi:10.4315/0362-028x-73.4.612.
9. Hormann AM, Vom Saal FS, Nagel SC, et al. Holding thermal receipt paper and eating food after using hand sanitizer results in high serum bioactive and urine total levels of bisphenol A (BPA). PLoS One. 2014;9(10):e110509. doi:10.1371/journal.pone.0110509.
10. Kennedy J, Nolan A, Gibney S, et al. Deteminants of cross-contamination during home food preparation. Br Food J. 2011;113:280-297. doi:10.1108/00070701111105349.
11. Laflamme D. Introduction: Controversies in Small Animal Nutrition: Pet Food Safety. Top Companion Anim Med. 2008;23(3):116. doi:10.1053/j.tcam.2008.04.001.
12. Lim DS, Kwack SJ, Kim K-B, Kim HS, Lee BM. Risk assessment of bisphenol A migrated from canned foods in Korea. J Toxicol Environ Health A. 2009;72(21-22):1327-1335. doi:10.1080/15287390903212444.
13. Lorber M, Schecter A, Paepke O, Shropshire W, Christensen K, Birnbaum L. Exposure assessment of adult intake of bisphenol A (BPA) with emphasis on canned food dietary exposures. Environ Int. 2015;77:55-62. doi:10.1016/j.envint.2015.01.008.
14. Noonan GO, Ackerman LK, Begley TH. Concentration of bisphenol A in highly consumed canned foods on the U.S. market. J Agric Food Chem. 2011;59(13):7178-7185. doi:10.1021/jf201076f.
15. Salfinger Y, Tortorello M Lou, eds. Compendium of Methods for the Microbiological Examination of Foods. American Public Health Association; 2015. doi:10.2105/MBEF.0222.
16. World Health Organization. Five Keys to Safer Food Manual. Available online: http://www.who.int/foodsafety/publications/consumer/manual_keys.pdf (accessed on 30 October 2013).