Kost, aktiv träning och friska muskler hos hunden

Rörelse är vardag för varje hund. En promenad i skogen, att jaga en boll eller agility kräver välnärda muskler i god kondition, både vid aerob och anaerob ansträngning. Grunden för att behålla muskelmassan är en korrekt, balanserad utfodring.

I dag vet vi betydligt mer om hundars utfodring, träning och beteende än för några år sedan. Är vi lika ivriga att lära oss hur vi tar hand om deras muskler?

Protein - hundmusklernas grundläggande byggsten

Protein är viktigt för alla hundar: unga, vuxna, äldre och sporthundar. Det är uppbyggt av aminosyror och har många funktioner i kroppen:

• uppbyggande - ingår i vävnader, päls och klor (kollagen, elastin, keratin),
• receptorfunktion - gör det möjligt att ta emot signaler från omgivningen,
• transporterande - hemoglobin transporterar syre, albuminer fettsyror, ferritin järn,
• immunologisk - immunglobuliner deltar i bekämpningen av patogener,
• motorisk - aktin och myosin står för musklernas arbete och stabilitet,
• hormonell - insulin, glukagon och somatotropin samordnar kroppens funktioner,
• enzymatisk - pepsin och trypsin påskyndar biokemiska reaktioner,
• lagrande - lagrar joner och molekyler av andra föreningar.

Rätt mängd och kvalitet av protein påverkar en normal tillväxt, utveckling och återhämtning av vävnader. Tabellen nedan jämför behovet av kolhydrater, protein och fett hos människa och hund.

Grunden för friska muskler anses vara en kost och aktivitet som är anpassade efter ålder, hälsotillstånd och ras. Hos valpar, äldre hundar och sporthundar byggs muskelvävnaden upp av protein av god kvalitet i den dagliga kosten. Den bästa källan är animaliskt protein, alltså kött och animaliska produkter, som täcker behovet av alla essentiella aminosyror.

Mer protein varje dag behöver valpar, dräktiga och digivande tikar samt hundar som tränar, eftersom tillväxten av ny vävnad är särskilt viktig för dem. Musklernas näring måste också säkras hos äldre hundar, där sarkopeni, alltså förlust av muskelmassa, kan uppstå med åldern.

Biologiskt värde och smältbarhet - därför kött

Biologiskt värde är ett av de viktigaste begreppen för att beskriva näringsvärdet, alltså innehållet, balansen, smältbarheten och upptaget av de näringsämnen som behövs för att täcka det dagliga behovet. En råvara har högt biologiskt värde när den innehåller de flesta nödvändiga näringsämnena. En sådan råvara är kött, även om proportionerna mellan näringsämnena beror på varifrån det kommer.

Köttets och inälvornas främsta styrka är proteininnehållet, som hos slaktdjur ligger på 16-22 %:

• fläsk: 15-21 %,
• nötkött: 15-21 %,
• fågel: 18-23 %,
• fisk: 16-19 %.

Efter värmebehandling kan värdet, genom vattenförlusten, öka till upp till 30 %.

Stor betydelse har också smältbarheten, alltså i vilken grad proteiner, fetter och kolhydrater bryts ner av matsmältningsenzymerna. Källor till animaliskt protein och fett har den högsta smältbarhetskoefficienten, över 90 %. Ju högre smältbarhet, desto mindre energi förlorar kroppen på matsmältningen och desto mer kan den använda till rörelse och arbete.

Protein från kött, fisk och fågel smälts lättare än vegetabiliskt. Om kosten enbart bygger på vegetabiliskt protein, t.ex. från bönor, är det svårt att täcka behovet av alla essentiella aminosyror. Därför ska kött och animaliska produkter vara grunden i hundens kost.

Proteinets mängd och kvalitet måste också anpassas efter hälsotillståndet. Hos hundar med njursvikt ska proteinmängden kontrolleras noggrant, och själva proteinet ska vara mycket lättsmält, vilket begränsar bildningen av skadliga metaboliter.

Animaliskt fett som energikälla

Animaliskt fett skiljer sig åt beroende på djurart. Dess grundläggande funktion är att ge energi. Det innehåller också mättade (SFA), enkelomättade (MUFA) och fleromättade fettsyror (PUFA: n-6 och n-3), steroler och fettlösliga vitaminer (A, D, E, K).

• MUFA kan kroppen bilda själv och använda som energikälla. De verkar motsatt SFA: de påverkar lipoproteinerna positivt, sänker LDL och skyddar HDL.
• PUFA bildas inte av hundens kropp och måste därför komma från maten.
• Konjugerad linolsyra (CLA) är en fleromättad fettsyra som tillskrivs positiva effekter på kroppen, bland annat antiinflammatorisk verkan.

Kött och animaliska produkter är alltså en bra källa till energi och dessutom till vitaminer och mineraler som hela kroppen behöver, även musklerna. Ett foder baserat på animaliska råvaror har oftast ett högre näringsvärde.

Godis och torkat kött som komplement till kosten

Ett bra komplement till kosten är torkat kött från olika djurarter eller tuggben av färskt kött. Ansträngning belastar skelett och leder, och därför är det för en aktiv hund värt att överväga godis med glukosamin och kondroitin eller produkter med antioxidanter och fettsyror med antiinflammatorisk verkan. De kan stödja hela rörelseapparaten.

Funktionellt tuggben för starka leder

Torkat kött för hund

Massage - fysioterapi i vardagen

Rehabilitering handlar inte bara om att arbeta med en hund efter en operation, en äldre hund, en hund med neurologiska problem eller en överviktig hund. Det är också ett bra sätt att ta hand om rörelseapparaten innan problemen uppstår.

Musklerna utgör ca 50 % av hundens kroppsvikt och har, förutom rörelsen, många andra funktioner. För att de ska fungera bra är det klokt att ta med massage och aktiva övningar i den dagliga rutinen. Massage:

• hjälper till att minska muskelspänningar och lösa upp kontrakturer efter överansträngning,
• förbättrar blodcirkulationen och syretillförseln,
• stimulerar frisättningen av endorfiner,
• aktiverar musklerna före aktivitet och lugnar dem efter ansträngning,
• stöder musklernas återhämtning,
• förbättrar kroppsmedvetenheten,
• verkar lugnande,
• stärker relationen till ägaren.

Det räcker med ca 15 minuters massage för att få de här effekterna.

Aktiv träning - övningar anpassade efter hunden

Ett annat sätt att hålla musklerna i god kondition är regelbunden aktiv träning. Efter en bedömning av en fysioterapeut lär sig ägaren när och hur hen ska aktivera hundens specifika muskler precist.

• För en hund som behöver stärka ryggmusklerna (t.ex. en tax, som på grund av sin kroppsbyggnad är benägen att få diskbråck) väljs övningar för de partierna.
• För en hund som behöver arbeta med bakbenen (t.ex. en fransk bulldogg eller en schäfer) införs övningar som stärker bakdelen.

Är det svårt för ägaren?

Nej. Aktiv träning kan vara riktigt roligt, eftersom vi i de flesta övningar arbetar med godis. Belöning och positiv förstärkning hjälper till att stärka utvalda muskelpartier genom kommandon och hinder, och bygger samtidigt hundens tillit och relation till ägaren.

Exempel på aktiva övningar

• kommandot ”sitt-ligg-stå” - träning för höfterna,
• slalom - stärker musklerna i ryggen och benen,
• att gå i trappor - stärker bakbenen,
• kommandot ”buga” - stärker frambenen,
• långsamma promenader i lutande terräng - också en form av övning.

Det finns många fler övningar, och du kan börja i alla åldrar. Innan du inför övningarna, rådgör med en fysioterapeut, som anpassar typ och mängd efter hundens hälsotillstånd.

Muskler är inte bara massa. De handlar om rörelse, träning och hundens välmående, och om en balanserad utfodring anpassad efter ålder och typ av aktivitet.

Texten är skriven i samarbete med Paula Wyszyńska, Fizjoterapia małych zwierząt Lublin - Paula Wyszyńska.

Litteratur

• Bermingham E.N., Maclean P., Thomas D.G., Cave N.J., Young W., 2017. Key bacterial families (Clostridiaceae, Erysipelotrichaceae and Bacteroidaceae) are related to the digestion of protein and energy in dogs. PeerJ 5:e3019.
• Chiofalo B., Fazio E., Cucinotta S., Cravana C., 2019. Thyroid and Lipid Status in Guide Dogs During Training: Effects of Dietary Protein and Fat Content. Animals, 9, 9, 597.
• Dasiewicz K., Chmiel M., 2016. Charakterystyka tłuszczów zwierzęcych i aspekty zdrowotne związane z ich spożywaniem. Postępy Techniki Przetwórstwa Spożywczego 1.
• Di Cerbo A., Morales-Medina J.C., Palmieri B., Pezzuto F., Cocco F., Flores G., Iannitti T., 2017. Functional foods in pet nutrition: Focus on dogs and cats. Research in Veterinary Science, Vol. 112, 161-166.
• Hou Y., Wu G., 2018. Nutritionally Essential Amino Acids. Advances in Nutrition, Vol. 9, 6, p. 849-851.
• Wilczak J., 2016. Białko w karmie, ale ile? Zoobranża [https://zoobranza.com.pl/bialko-w-karmie-ale-ile/].
• Wilczak J., 2017. Mięso mięsu nie równe. Zoobranża [https://zoobranza.com.pl/mieso-miesu-nierowne/].